Nordiskt samarbete

Finland har ingått avtal med Sverige om ekonomiskt samarbete vid internationella kriser. Enligt avtalet har Finlands och Sveriges regeringar som mål att bedriva ekonomiskt samarbete inklusive informationsutbyte och kontakter som gäller handel och försörjningsberedskap. I internationella krislägen strävar staterna efter att trygga den ömsesidiga handeln särskilt vad gäller de produkter som anges i bilagan till fördraget.

På grund av förändringar i förvaltningen och tänkesättet i Sverige har samarbetet med Sverige stannat av. Efter att Sverige grundat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), en ny myndighet med ansvar för samordning av beredskapen, har möjligheterna att återinleda samarbetet åter tagits upp för diskussion bland annat inom tillämpandet av EU:s CIP-direktiv och det samnordiska samarbetet.

Finland och Norge har förhandlat fram ett bilateralt ramavtal om försörjningsberedskap. Utifrån detta avtal är det möjligt att ingå mera detaljerade avtal. Avtalets allmänna syfte är att trygga den ömsesidiga tillgången på varor och tjänster vid interna störningar och i internationellt spända lägen. Enligt avtalet kan man vid behov också ingå branschspecifika avtal och besluta om gemensamma beredskapsåtgärder. Efter en långsam början har man nått fram till mer konkreta frågor i kommitténs arbete.

I avtalet ingår begränsande villkor till följd av Norges medlemskap i Nato och Finlands medlemskap i EU. De ömsesidiga samarbetsskyldigheterna för Natos medlemsländer är primära i krislägen, och medlemsländerna kan inte avtala om skyldigheter som går före dem.

Nordiskt myndighetssamarbete

De nordiska länderna har dessutom ingått samarbetsavtal mellan myndigheterna inom försvarsmaterial, krisspecifika läkemedel och elektricitet.