Hotbilder

Följderna är väsentliga, inte orsakerna 

Inom försörjningsberedskap är de ursprungliga orsakerna till kriserna eller störningarna inte väsentliga, utan deras inverkan på de ekonomiska kärnfunktionerna.

Hoten handlar ofta om internationellt beroende 

Vår ekonomi är i allt högre grad beroende av hur utländska nätverk och logistiska system fungerar. I beredskapsförberedelserna anses det allvarligaste hotet mot försörjningsberedskapen vara en krissituation där förmågan att producera kritiska varor och tjänster eller skaffa dem från utlandet tillfälligt har försvårats.

Andra centrala hot som äventyrar samhällets ekonomiska funktionsförmåga är störningar i de elektroniska data- och kommunikationssystemen, avbrott i energitillförseln, allvarliga störningar i befolkningens hälsa och funktionsförmåga samt natur- och miljökatastrofer. I dagens läge är risken för farliga smittsamma epidemier också stor.

Hoten som gäller säkerhetspolitiken, såsom risken för väpnade konflikter i våra närområden som skulle medföra fysiska hot exempelvis för fartygstrafiken i Östersjöområdet, har till all lycka minskat. De säkerhetspolitiska hoten beaktas dock fortfarande i beredskapsplaneringen.

Avregleringen av världshandeln medför både möjligheter och hot.

Om det uppstår konflikter kan världshandelns struktur rubbas, vilket kan leda till kraftiga störningar i tillgången på kritiska material och råvaror. Vi kan se att avregleringen av världshandeln i många fall lett till att produktionen koncentrerats till de effektivaste produktionsområdena, vilket skapat beroende av de globala logistiska systemen.

När denna handelspolitiska utveckling är lyckad, leder den till ömsesidiga beroendeförhållanden som har politiskt stabiliserande effekter. Å andra sidan kan denna utveckling också skapa politiska spänningar och hot mot världshandeln. Detta framhävs särskilt inom geografiskt koncentrerad produktion, såsom inom oljeproduktionen.