Årsberättelse 2006

Försörjningsberedskapscentralens verksamhet styrs av statsrådets beslut om målen med försörjningsberedskapen samt av årligen fastslagna resultatavtal med handels- och industriministeriet. De främsta medlen för utvecklandet och upprätthållandet av försörjningsberedskapen är lagstiftning, planeringsverksamhet, samt finansiering av olika arrangemang som förstärker försörjningsberedskapen.

År 2005 förnyades lagen om tryggandet av försörjningsberedskapen så, att lagen utvidgades till att omfatta allvarliga störningar i normalförhållanden samt samhällets teknista infrastrukturer och tryggandet av kritisk produktion. Förändringen ledde till synbara förändringar i riktandet av försörjningsberedskapscentralens finansiering och i försvarsekonomiska planeringskommissionens (FEP) beredskapsplanering, som nu alltmer beaktar de s.k. nya hotbilderna.

Ifjol slutfördes förnyandet av FEP:s organisation i och med att poolavtalen för hälsovårdsförsörjning och vattenförsörjning undertecknades. I slutet av året fanns det således 24 pooler som stöder och styr beredskapsplaneringen inom näringslivet och förvaltningen.

Den kommission som tillsatts av handels- och industriministeriet (HIM) att se över lagstiftningen angående FEP färdigställde sitt arbete och avgav ett enhälligt betänkande. Kommissionen, som leddes av verkställande direktör Kari Jalas rekommenderade en sammanslagning av FEP och Försörjningsberedskapscentralen till en ny försörjningsberedskapsorganisation. FEP:s plenumsammansättning ersätts av ett nytt organ, som kallas försörjningsberedskapsråd. FEP:s alla organ, dvs. fem sektorer och 24 pooler, fortsätter sin verksamhet som tidigare. HIM har inhämtat uttalanden av involverade parter och inlett beredandet inför riksdagen. Målet är att de nya arrangemangen skulle kunna tas i bruk under år 2008.

Speciellt energifrågorna accentuerades i FBC:s verksamhet under året 2006. Det mest centrala problemet var troligen elproduktionskapaciteten, som under hård köld inte är tilllräcklig ifall importen måste begränsas. För att åtgärda detta gavs en ny lag om tryggandet av reservkapaciteten till riksdagen. Även torvens försörjningsberedskap och konkurrenskraft främjades i ljuset av den nya klimatpolitiska situationen. Energidebatten dominerades dock av havskabelprojektet, som var avsedd att öka elimporten från Ryssland till Finland med ca 1000 MW. HIM godkände dock inte bygglovet och motiverade sitt nekande svar bl.a. med försörjningsberedskapsaspekter. Projekt som strävar till att öka bruket av biobränslen avancerade avsevärt då statsmakten godkände EU-direktivet vars mål är att före utgången av 2010 öka andelen biobränslen i trafikbränsleförbrukningen till 5,75 %.

Tryggandet av försörjningsberedskapen inom sjöfarten fick mycket uppmärksamhet på grund av förändringarna i ägandeförhållandena inom branschen. Utflaggningen av fartygstonnaget ur det finska fartygsregistret har inte kunnat stoppas, fastän det ingått i regeringsprogrammet redan länge. Vanhanens regering meddelade att den skrider till åtgärder för att den finska rederinäringen skulle ha samma konkurrensförhållanden som i övriga EU-länder.

Försörjningsberedskapscentralens ekonomi framskred gynnsamt, fastän den budgeterade omsättningen på 103 milj. euro inte uppnåddes. Det planerade utbytet av råolja flyttades av flera orsaker framåt, vilket följaktligen minskade de planerade uppköpen. Marknadsläget var gynnsamt speciellt för omsättning av metallråvaror. Försäljningspriserna var höga och återköpen till futurpriser ökade resultatet. Redovisningsperiodens resultat var ca 36,5 milj. euro, vilket överskred den budgeterade nivån med ca 15 %.

Försörjningsberedskapens andel inför hotet av en pandemi förverkligades enligt planerna under året. Huvuddelen av finansieringen användes till införskaffande av läkemedel. Utöver detta investerades i skyddsutrustning och en införskaffningsoption för Folkhälsoinstitutet på ett sk. precisionsvaccin. FEP gav direktiv till de försörjningsberedskapskritiska företagen om beredskap att trygga produktionen inför en eventuell pandemi.

En av försörjningsberedskapens främsta uppgifter hör att tillse funktionsdugligheten hos samhällets tekniska system. Drygt 8 milj. euro användes för olika projekt inom detta område, vilket motsvarade den budgeterade nivån. Projekten omfattar säkerställandet av informationstrafiken, informationssystemen och masskommunikationen, samt system för mätning av utomhusstrålningen. Ekonomiskt mest betydande var projektet att bygga ett ”serverhotell” med hög säkerhetsstandard för tryggandet av kritiska informationssystem. Projektet färdigställdes i slutet av året.

Det intensiva internationella samarbetet med de nordiska länderna, internationella energiorganisationen IEA, Natos partnerskap för fred och EU fortsatte. EU-kommissionen färdigställde efter över två års förberedelser ett förslag till direktiv för skyddande av den europeiska kritiska infrastrukturen. I december gav kommissionen ett meddelande jämte direktivförslag, som utgör en rättslig ram för utvecklandet av programmet. Förslaget innehåller bl.a. nödvändiga definitioner och principer för skyddandet av infrastruktur, som berör två eller flera av unionens medlemsländer.

Utöver den ordinarie mötesverksamheten arrangerades inom FEP år 2006 allt som allt 57 beredskapsplanerings- och skolningstillfällen, varav en del räckte två dagar. Cirka 1620 personer från näringslivet och förvaltningen deltog i dessa evenemang. Utöver detta har tusentals arbetstimmar utförts i samband med övriga möten, arbetsgrupper och träffar. Vi vill framföra vårt varma tack till alla som deltagit i arbetet under det gångna året för er värdefulla insats.

Ladda ned PDF-filFilens storlek 874 Kb