Årsberättelse 2008

I verksamheten för år 2008 kunde man främst peka på två betydande förändringar: förnyandet av försörjningsberedskapsorganisationen och statsrådets beslut om målen med försörjningsberedskapen. Verksamheten fick en ny inriktning utgående från dessa båda förändringar.

1.7.2008 trädde ändringen av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen i kraft och på basen av ändringen sammanfördes de två organisationerna Försörjningsberedskapscentralen och försvarsekonomiska planeringskommissionen. Försörjningsberedskapscentralens styrelse verkar som det högsta organet för att styra och övervaka centralens verksamhet och i styrelsen finns nu också en representation för näringslivet. Upprätthållningen av en samarbets- och sakkunnigorganisation för den av sektorer och pooler uppbyggda privata och offentliga sektorn inordnades oförändrad i den nya administrationen. I samband med Försörjningsberedskapscentralen grundades ett av statsrådet utnämnt försörjningsberedskapsråd, vars uppgifter är att bevaka och bedöma försörjningsberedskapens tillstånd, upprätthålla en diskussion om viktiga teman samt göra framställningar och ta initiativ i utvecklingsärenden gällande försörjningsberedskapen. Försörjningsberedskapscentralen uppgör årliga resultatavtal med arbets- och näringsministeriet.

Förslaget till statsrådsbeslut om mål för försörjningsberedskapen, vilket utarbetades inom försörjningsberedskapsorganisationen under föregående år, fastställdes 21.8.2008. Det nya beslutet är nu tydligare och noggrannare än tidigare indelat i å ena sidan tryggande av samhällets kritiska infrastruktur och å andra sidan i mål att trygga den kritiska produktionen. Man har velat understryka samhällets kontinuerligt växande beroende av att de informationstekniska systemen fungerar och de nya hot och risker som följer av det. I det nya beslutet betonas dessutom försörjningsberedskapens inbördes beroenden och behovet av nationellt och internationellt samarbete som därav följer. Det ger i fortsättningen en konkretare grund för fokuseringen av försörjningsberedskapsverksamheten.

Den internationella finanskrisen och dess utbredning har inte tillsvidare orsakat något egentligt försörjningsproblem. Ett sådant kan dock uppstå ifall det internationella utbytet i stor utsträckning skulle lamslås och tillgången på kritiska varor och tjänster därför skulle påverkas.

Prisen på energiprodukter, speciellt prisen på råolja, steg våldsamt i början av året, men sjönk sedan under andra hälften av året då recessionen djupnade. Ekonomins tillbakagång reducerade elförbrukningen med rekordartade 3,8 procent, vilket temporärt lindrade underskottet i elproduktionskapaciteten och importbehovet av elektricitet. Regeringen godkände klimat- och energistrategin på lång sikt, enligt vilken Finland höjer den förnybara energins andel från 28,5 procent till 38 procent t.o.m. år 2020. För att uppnå detta mål måste Finland öka på användningen av alla förnybara energikällor och få energikonsumtionen att minska. Den egna elproduktionskapaciteten måste fås att täcka förbrukningen och eventuella importstörningar under en konsumtionstopp. Kapaciteten utökas i energiverk för både el och värme med inga eller låga utsläpp samt med vatten- och vindkraft, vilka bör utbyggas mångfaldigt i jämförelse med nuläget. Dessutom bereder man sig för att bygga ut kärnkraften. Dessa mål är i huvudsak positiva även för försörjningsberedskapens del. Några trafikbränslens biokomponenter orsakar p.g.a. sin svaga hållbarhet investeringsbehov i säkerhetsupplagring av bränslen. Inskränkningen av skogsindustrins produktionskapacitet försvårar i framtiden uppnåendet av de mål som satts för bruket av bioenergi.

Den andra regnsommaren 2008 i rad gav upphov till att energitorv förmåddes tas tillvara endast till en tredje del av den normala mängden. Skyddsupplagen av torv, vilka upprättades med avtal mellan Försörjningsberedskapscentralen och torvproducenterna år 2007, måste tas i bruk. Trots detta uppstod brist på torv och man var tvungen att trygga sig till reservbränslen i de stora städernas värmeverk. Från energiförsörjningssynpunkt sett är det mycket viktigt att tillgången på torv samt att bruksmöjligheterna av stenkol och tung brännolja som reservbränslen tryggas i fortsättningen.

Verksamheten för säkerställande av den informationstekniska infrastrukturen effektiverades. Försörjningsberedskapscentralens servercentral på hög skyddsnivå bolagiserades till ett skilt företag (Suomen Huoltovarmuusdata oy), som erbjuder infrastrukturtjänster för att trygga samhällets kritiska datasystem. Fem nya avtal uppgjordes. Ett långsiktigt beslut fattades genom att man gick in för att finansiera grundförbättrings- och underhållsinvesteringar i myndighetsradionätet VIRVE åren 2008-2012. Säkerställandet av VIRVE-nätets elmatning fullbordades. Transmissionssystemet för myndigheternas nödmeddelanden togs i användning också i televisionen.

Ägandet lyftes fram i fjol som en del av försörjningsberedskapens medelarsenal. Man har ansett det vara på sin plats att i en del företag, som är strategiska med tanke på samhällets funktioner eller den nationella säkerheten, bibehålla ett statligt ägarskap eller att anskaffa en stabiliserande statlig förankring i dessa företag. Så skedde på datakommunikationsområdet, vilket hör till samhällets mest kritiska infrastruktur. Försörjningsberedskapsrådet definierar kriterierna, med vilka man kan överväga statsägandets nödvändighet på försörjningsberedskapsbasis.

Regeringen vidtog åtgärder enligt sitt regeringsprogram för att förverkliga sjöfartspolitiska åtgärder, med vilka den inhemska rederinäringens konkurrensförhållanden kan förbättras i förhållande till övriga EU-länder. Regeringen gav lagförslag angående förnyandet av beskattningen av tonnaget samt en del andra lagförslag gällande konkurrensförbättringar för det inhemska skeppstonnaget. När de förverkligas främjar de bevarandet och tillväxten av det fartygsbestånd, som seglar under finsk flagg i finsk ägo och förbättrar därmed försörjningsberedskapen för sjötransporterna. Flera utredningar framställdes om sjötransporternas försörjningsberedskap och Försörjningsberedskapscentralen har framhållit dessa synpunkter i offentligheten.

I fjol fick vi uppleva en kortvarig så kallad matkris p.g.a. livsmedlens kraftiga prisstegring. Krisen hade dock ingen inverkan på grunderna för vårt lands livsmedelsförsörjning. På längre sikt finns dock hotet mot bibehållande av basen för inhemska råvaror, vilken är en oundviklig förutsättning för den inhemska livsmedelsindustrin. Försörjningsberedskapen är ett centralt mål i det av regeringen igångsatta utstakandet av en strategi för maten.

Det internationella samarbetet var fortsättningsvis livligt inom ramen för Norden, Europeiska Unionen, Internationella Energiorganisationen IEA, ACOMES och Natos program för fredspartnerskap. Statens revisionsverk utförde en granskning av det nordiska beredskapssamarbetet inom elförsörjningsberedskapen (NordBER), vilket upptar förslag om effektivering av samarbetet och beredskapen. I december godkändes ett direktiv gällande skyddande av EU:s kritiska infrastruktur, vilket till en början utsträcks till att omfatta energiförsörjning och transportlogistik. I november upptogs till behandling kommissionens förslag till direktiv om medlemsstaternas skyldighet att upprätthålla en miniminivå av råolje- och oljeproduktupplag, vilket dock inte medför några förbättringar i Finlands system.

Försörjningsberedskapscentralens räkenskapsår uppvisar ett resultat på 22 milj. euro, vilket är 55 procent större än budgeterat. Verksamhetens kostnader varuinköpen medräknade uppgick till litet över 48 milj. euro. Varuhandeln blev märkbart mindre än det budgeterade. Några av de större kostnadsposterna utgjordes av upplagskostnaderna 14,0 milj. euro, de obligatoriska upplagskostnaderna av läkemedel 6,8 milj. euro och infrastrukturkostnaderna 4,8 milj. euro.

Försvarsekonomiska planeringskommissionens verksamhet avslutades i och med förnyandet av organisationen 30.6.2008 och i samband med minister Tarja Cronbergs mottagning belönades personer som aktivt deltagit i verksamheten med FEP:s standar. Inom försörjningsberedskapsorganisationen arrangerades under det gångna året ett ansenligt antal möten, övningar, seminarier, skolningstillfällen och workshops, i vilka deltog inemot 3000 personer. Vi vill uttrycka vårt varma tack till alla som deltagit i aktiviteterna för er värdefulla arbetsinsats.

Ladda ned PDF-filFilens storlek 1453 Kb