Årsberätttelse 2005 - Överdirektörens överblick

Överdirektörens överblick 2005

Försörjningsberedskapscentralens verksamhet styrs av statsrådets beslut om målen med försörjningsberedskapen, samt resultatavtalen som uppgörs årligen med handels- och industriministeriet. De främsta medlen för upprätthållandet och utvecklandet av försörjningsberedskapen är lagstiftningsåtgärder, upplagring, och beredskapsplanering som upprätthålls av FEP, samt olika försörsörjningsberedskapsarrangemang och dessas finansiering.

Under årets lopp förnyades lagen om tryggandet av försörjningsberedskapen. Hotbilderna och verksamhetsmiljön har förändrats kraftigt sedan år 1992, då den ursprungliga lagen stiftades. Hoten som riktar sig mot försörjningsberedskapen har blivit allt mer mångfasetterade, och samhällets tekniska system, den kritiska infrastrukturen har blivit allt känsligare för störningar. Till lagstiftningen tillades allvarliga störningar som inträffar under normalförhållanden, samt säkerställandet av samhällets tekniska system och den kritiska produktionen.

Under det gångna året förverkligades den planerade omstruktureringen av FEP:s organisation. Under centralsektionen grundades fem sektorer motsvarande statsrådets beslut om målen med försörjningsberedskapen. Tretton nya planerings-, eller sk. poolavtal slöts under året, med ett flertal inom sektorn för informationssamhället, och många gamla avtal förnyades. I slutet av året fanns 24 poolavtal mellan FEP och näringslivet. De nya sektorernas verksamhet började aktivt och med entusiasm.

Försörjningsberedskapscentralens ekonomi utvecklades mycket positivt, fastän den budgeterade omsättningen på ca 130 miljoner euro trots allt inte förverkligades. Det planerade bytet av råolja senarelades av många orsaker. Marknadssituationen för rotation av lagrade oljeprodukter och metallråvaror var dock gynnsam. Försäljningspriserna var höga och återköp till futurpriser ökade vinsten. Räkenskapsperiodens resultat var över 50 miljoner euro, vilket översteg den budgeterade nivån med ca 50 %.

Överraskningar hör onekligen till säkerställandet av försörjningsberedskapen, eftersom hot och störningar svårligen låter sig förutspås. År 2004 förberedde man sig för fågelinfluensan genom läkemedelsuppköp. Beredskapsnivån uppskattades därmed vara tillräklig. Pandemihotet växte dock till sådana dimensioner att existerande läkemedelsuppköp och andra beredskapsarrangemang måste ökas avsevärt under det gångna året. Försörjningsberedskapscentralen lyckades köpa de planerade 1,3 miljoner doser Tamiflu vid medlet av året, varefter leveranstiderna växte till 1-2 år. Även andra distributions- och användningsrelaterade uppköp gjordes. Försörjningsberedskapscentralen finansierade även en sk. införskaffningsoption för ett specifikt vaccin åt Folkhälsoinstitutet.

En likväl oförutsedd försörjningsberedskapsåtgärd var Finlands deltagande i de kollektiva åtgärderna för att lugna oljemarknaderna som en följd av de skador inom raffinaderi-industrin som uppstått pga. stormen Katrina. Medlemmarna i den internationella energiorganisationen IEA förband sig att leverera 2 miljoner barrel per dag till marknaden under en månads tid, vilket motsvarar ett mindre ojleproducerande lands produktion. Finlands andel av detta var ca 42 000 ton, vilket Försörjningsberedskapscentralen levererade till världsmarknaden i form av bensin.

Säkerställandet av funktionsdugligheten hos samhällets tekniska system hörde fortsättningsvis till tyngdpunkterna i verksamheten. Dryga 5 miljoner euro användes till olika projekt, vilket motsvarade den budgeterade nivån. Projekten var förknippade med säkerställande av informationstrafik, informationssystem, och masskommunikation. Märkbart var byggandet av ett ”serverhotell” på hög säkerhetsnivå, med ändamål att säkerställa de kritiska informationssystemen. Projektet innefattar mycket specialbyggande, vilket har lett till att kostnaderna har stigit över de ursprungliga uppskattningarna. Projektet skall färdigställas i augusti 2006.

Det livliga internationella samarbetet mellan de Nordiska länderna, inom IEA, Natos partnerskap för fred, och EU fortsatte. Särskilt bör nämnas EU-kommissionens program för säkerställande av kritisk infrastruktur, ålagt av EU-parlamentet. Medlemsländerna fick delta i beredandet, vilket ledde till en Grön bok utgiven av kommissionen. Ändamålet är att skapa en strategi, ett program, samt gemensamma verksamhetsformer för säkerställandet av funktionsdugligheten hos infrastrukturer som täcker två eller flera medlemsländer. Projektet är horisontellt, tväradministrativt, och är nära relaterat till tryggandet av försörjningsberedskapen, och Försörjningsberedskapscentralens verksamhet. Enligt statsrådets beslut hör säkerställandet av funktionsdugligheten hos den kritiska infrastrukturen till försörjningsberedskapens tyngdpunktsområden.

Försvarsekonomiska planeringskommissionen har under årets lopp arbetat intensivt med att färdigställa omstruktureringen av dess organisation. Vi tror att verksamheten i ljuset av den nya strukturen kommer att vara än mer givande, och att förutsättningarna för samarbete mellan de olika branscherna. Allt som allt är ungefär 2000 personer aktiva inom FEP, inklusive företagens beredskapschefer. Vi vill framföra ett varmt tack till dem alla för deras förtjänstfulla arbete under det gångna året.

Ladda ned PDF-filFilens storlek 760 Kb