Året 2004 präglades av starka säkerhetspolitiska spänningar, en ökande ekonomisk aktivitet samt ett fördjupande av de ekonomisk politiska problemen i många länder. Inre oroligheter och bombräderna i Irak fortsatte. Man lyckades inte stävja våldsamheterna mellan Israel och Palestina. Spänningen mellan stormakterna ökade på grund av Nordkoreas kärnvapenexperiment samt kärnenergiprogrammen i Iran, vilka man framhöll att tog sikte på produktion av ett vapenlämpligt uran. Priset på olja steg våldsamt och översteg tidvis klart nivån på 50$ per barrel. Kriserna i Främre Asien upprätthöll pristrycket, vilket dessutom stegrades av den asiatiska och speciellt den kinesiska kraftiga efterfrågan. Också priserna på många andra råämnen såsom metaller och ferrolegeringar steg till rekordnoteringar. Totalekonomins tillväxt ökade allmänt också i västländerna, och på en del områden kunde tydliga överhettningar iakttas. Den ekonomisk politiska obalansen i USA fördjupades under året, vilket ledde till en sänkning av dollarns värde mot alla centrala valutor. Som mest noterades en euro till 1,37 dollar.
Världen utsattes under året för många naturkatastrofer uppkomna av översvämningar, stormar och jordbävningar. Den rekordkraftiga undervattensjordbävningen, som erfors vid Bengaliska viken vid årets slut, orsakade en serie flodvågor, vilka ledde till en katastrof för hundratusentals mänskor. Även finska medborgare fanns i stort antal på katastrofområdet särskilt i Thailand. Vårt lands myndigheters beredskap att fungera i denna oväntade och sällsynta krissituation kom på svårt prov. Detta bekräftade redan tidigare anammade uppfattningar om, att man allt mera bör bereda sig på allvarliga kriser under normal tid samt hanteringen av kriserna.
Internationella energiorganisationen IEA upprätthöll fortfarande ett krisberedskapssystem, som planerats för krisen i Irak och vars ändamål var att vid behov utta ur medlemsländernas säkerhetsupplag en oljemängd, som i stort sett motsvarade exporten från Irak. Under året arrangerades även en världsomfattande beredskapsövning för oljebranschen.
EU antog det nya grundlagsavtalet, vilket för att träda i kraft förutsätter ratificering av medlemsländerna. Till avtalet hör fastställande av säkerhetspolitiken inklusive säkerhetsgarantier, vilka skulle skapa bättre förutsättningar att utveckla en gemensam försörjningsberedskapspolitik än för tillfället. I fjol grundades European Defence Agency (EDA), som nämns redan i Maastrichtavtalet och vars uppgifter gäller försvarsindustrin och dess marknad. EDA skall utveckla även medlemsländernas gemensamma försörjningsorganiseringar för att trygga tillgången på försvarsmaterial. Tillsvidare har medlemsländerna uppgjort bilaterala eller multilaterala försörjningsberedskapsavtal, såsom de nordiska länderna sinsemellan.
Det livliga nordiska samarbetet fortsatte. Förhandlingar med Sverige påbörjades om ett förnyande av det år 1992 ingångna försörjningsberedskapsavtalet. Ett motsvarande avtal med Norge har förhandlats färdigt. Ett ömsesidigt avtal för att befrämja försörjningsberedskapen på den gemensamma nordiska elmarknaden ingicks. Samarbetet mellan regulatorerna på elmarknaden och beredskapsmyndigheterna utökades.
Inom ramen för Natos partnerskapsprogram för fred ställdes fortsättningsvis en i försörjningsberedskapsfrågor insatt person till förfogande för Finlands ambassad i Nato. Försörjningsberedskapscentralens representanter deltog alltjämt i kommittéernas verksamhet och i övningar.
Tillväxten av Finlands ekonomi tilltog och bevarade sina stabila grundstrukturer. Bytesbalansens överskott var fortsättningsvis omfattande, cirka xx mrd euro. Statens ekonomi hölls i stort sett i balans medan kommunernas ekonomi gled över till underskott. Statsskulden förmådde man inte avkorta utan skulden ökade en aning till c. 64 mrd euro. Statskuldens proportion till bruttonationalprodukten har minskat men beloppet måste fortfarande anses vara stort, nästan två gånger statens årsinkomster. Detta minskar rörelsefriheten vid depressioner eller krissituationer.
Försörjningsberedskapscentralens affärsverksamhet var ovanligt livlig ifjol, varför det ekonomiska resultatet blev mycket gott. Balansen uppgick till 1 099 milj. euro, av vilket nästan 80 % är bundet i säkerhetsupplag.
Försörjningsberedskapscentralen verkar som ett sekretariat för den av staten tillsatta försvarsekonomiska planeringskommission. Statsrådet tillsatte från och med 01.07.2004 en ny planeringskommission och utnämnde bergsrådet Jaakko Rauramo till dess ordförande. Planeringskommissionens organisationsförändring förverkligades under året. Man grundade fem nya sektorer inom planeringskommissionen, med vilka man avser att samordna och styra beredskapsarbetet på de egna områdena. Följande sektorer tillsattes: livsmedelssektorn, energisektorn, transport- och logistiksektorn, hälsovården och informationssamhället. Förutom med sektorerna har planeringskommissionen ingått avtal med centrala näringsgrenar från försörjningsberedskapssynpunkt sett, d.v.s. med poolerna. I den nya organisationen kommer sammanlagt 23 poolavtal att uppgöras. Inom FEP verkar cirka 500 personer, som centralsektionen har utsett och i hela samfundet c. 2 000 personer företagens beredskapschefer inberäknade. Vi vill uttrycka vårt varma tack till alla som deltagit i verksamheten, till dem som fortsätter sitt arbete och till alla nya medlemmar.
Ladda ned PDF-filFilens storlek 310 Kb
För att kunna läsa PDF-dokument behövs Adobe Acrobat Reader, som kan laddas ner kostnadsfritt från Adobes hemsida.
|
|
