|
|
|
 |
| Hem > Organisation > Finansiering och lagstiftning > |
|
|
1. BeredskapSyftet med lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1930/1992) är att trygga befolkningens utkomst, landets näringsliv samt de ekonomiska funktioner som är nödvändiga för landets försvar d.v.s. försörjningsberedskap.Statsrådet uppställer i enlighet med denna lag de konkreta målen med försörjningsberedskapen (SRb 350/2002). I detta statsrådsbeslut definieras försörjningsberedskapens tyngdpunktsområden och de kvantitativa målen för säkerhetsupplagringen och övriga åtgärder. Följande funktioner skall tryggas: - samhällets tekniska grundstrukturer - transport-, upplagrings- och distributionssystemen - livsmedelsförsörjningen - energiförsörjningen - social- och hälsovården - produktion och system som stöder landets militära försvar Lagen om försvarsekonomiska planeringskommissionen stiftades år 1960 (238/1960). Säkerhetsupplagringen sköts delvis med Försörjningsberedskapscentralens medel och delvis genom att påföra näringsidkare och energiproducenter en lagstadgad förpliktelse att upprätthålla förråd på miniminivå. I FBC:s lager finns olja, spannmål, medicinal- och vissa industrimaterial. I de obligatoriska upplagen finns läkemedel, olja som reservbränsle för naturgas samt stenkol. Lag om obligatorisk upplagring av läkemedel (402/1984) Lag om obligatorisk upplagring av importerade bränslen (1070/1994) För att försäkra sig om tillgången på importerade produkter kan privata näringsidkare ingå avtal med Försörjningsberedskapscentralen angående upplagring av vissa kritiska material. Upplagen finansieras med krediter, för vilka FBC betalar räntestöd. Lag om skyddsupplag (970/1982) 2. Myndigheters specialkompetens i undantagsförhållanden I samband med allvarliga störningar och i undantagsförhållanden behöver myndigheterna speciella befogenheter för att kunna trygga samhällets livsviktiga funktioner. De mest centrala specialbefogenheterna finns fastslagna i beredskapslagen (1080/1991). På basen av den kan landets regering i kristid utfärda normer om ransonering, statsekonomin, arbetskraften, finanssektorns verksamhet, hälsovården och övriga nödvändiga funktioner. Regeringens beslut skall föreläggas riksdagen och förfaller ifall riksdagen så bestämmer. Den nuvarande beredskapslagen är stiftad i grundlagsordning, eftersom den till vissa delar är svår att tillämpa enligt det nya grundlagssystemet. Justitieministeriet bereder som bäst en modernisering av beredskapslagen. För de mest allvarliga kriserna har man stiftat lagen om försvarstillstånd (1083/1991), med vilken landet eller delar därav kan försättas i försvarstillstånd. I försvarstillstånd kan de militära myndigheterna ge order om tryggandet av verksamhetsförutsättningarna för landets militära försvar. |
