|
|
|
 |
| Hem > Försörjningsberedskap i Finland > |
|
|
Försörjningsberedskapen grundar sig på en fungerande marknadI grund och botten är försörjningsberedskap en naturlig nationalekonomisk egenskap. Ifall ekonomin är balanserad och konkurrenskraftig är basen för försörjningsberedskapen stark. Om ekonomin däremot är svag kan försörjningsberedskapen på lång sikt inte upprätthållas.I normalförhållanden består myndigheternas åtgärder för upprätthållandet av försörjningsberedskapen av att analysera riskfaktorerna och av motåtgärder mot specifika risksammanhopningar. Förvaltningen måste i kristid ha beredskap att temporärt styra ekonomin genom administrativa beslut i de fall då marknaden inte producerar tillräcklig försörjningsberedskap. Urvalet av medel för tryggandet av försörjningsberedskapen är brett och det utvecklas konstantFörsörjningsberedskap, tidigare kallat ekonomiskt försvar, har traditionellt inneburit tillräcklig tillgång på material. Storkrigen under det senaste århundradet avgjordes till stor del av tillgången på materiella resurser. Även under oljekriserna under 1970- och 1980-talen var det fråga om materiella tillgångar. Beredskapsåtgärderna under denna tid bestod av beredskapsplanering och upplagring.Som en följd av samhällets och ekonomins mångsidighet och ömsesidiga beroendeförhållanden har nya risker uppstått vid sidan av de traditionella hoten. Utvecklingen har under sista tiden medfört att hotet av terrorism har spritts även till Finland. Mot nya hot behövs det nya metoder för att trygga samhällets tekniska grundstrukturer samt användbarheten och förflyttbarheten av information i alla situationer. För närvarande står många medoder till förfogande, med vilka man försöker skydda sig mot alla reella hot. Säkerhetsupplagring hör till de traditionella metoderna. nyare metoder är bl.a. logistikplanering, revidering av de ekonomiska processerna och tekniska säkerhetsarrangemang. Till de nya metoderna hör också det allt tätare internationella samarbetet, vilket ökar de övriga metodernas inverkan. Metoder för tryggandet av försörjningsberedskapen är bl.a. följande: 1) Utvecklande av den materiella försörjningsberedskapen - upplagring av råvaror och energiprodukter - säkrande av tillgången på inhemska produkter - ersättande av utländska producenter 2) Upprätthållande av företagens verksamhet - företagens beredskapsplanering - revidering av beredskapen - stödande av produktionskapaciteten - tryggande av tillräckligt kunnande - reserverande genom avtal av produktionskapacitet för krissituation 3) Utvecklande av den organisationella funktionsberedskapen - identifiering och analys av hoten - styrande av produktionen, prioriserande av konsumtion och användning 4) Utvecklande och upprätthållande av tekniska säkerhetsarrangemang - tryggande av informationsnätet - tryggande av informationsbehandlingen, bl.a. med hjälp av sk. back-up –system - installering av maskor/länkar/öglor (sk. ”looping”) i elproduktions-, eltransport- och eldistributionsnäten 5) Tryggande av logistiken - bemästring av de logistiska processerna inom de olika delarna av försörjningsberedskapen med hjälp av tekniska och andra hjälpmedel 6) Internationella försörjningsberedskapsarrangemang - bilaterala och multilaterala försörjningsberedskapsavtal - kollektivt samarbete inom WTO, EU och Nato Dessa specialåtgärder föregås av generella ekonomiska styrningsmekanismer, såsom finanspolitik, valuta-, monetär- och handelspolitik inom EU. |
