These pages are designed for XHTML&CSS-compatible browsers. We recommend updating your browser to a newer version.

Move to beginning of content >

Suomeksi På svenska In English Sidkarta Länkar Respons

Hem > Försörjningsberedskap i Finland > Sänd sidan Kommentera sidan

Hotbilder

 

Det relevanta är konsekvenserna, inte orsakerna

För försörjningsbereskapen är det relevanta inte orsakerna till kriser eller störningar, utan de konsekvenser dessa kan ha för de ekonomiska kärnfunktionerna

Hoten är ofta knutna till internationella beroendeförhållanden

Även hot som inte har ekonomisk anknytning kan leda till störningar i den internationella handeln. Orsakerna till dessa störningar kan vara mångfaldiga. Säkerhetspolitiskt relaterade hot såsom väpnade konflikter i vårt närområde, vilka bl.a. skulle inebära fysiska hot mot trafiken i Östersjö-området, har lyckligtvis minskat. Även sådana hotscenarier skall dock fortsättningsvis ingå i beredskapsplaneringen.

Öppnandet av världshandeln innebär såväl möjligheter som hot

I en konfliktsituation kan världshandelns strukturer skakas om, vilket kan skapa svåra strörningar i tillgången på kritiska material. Dessa accentueras i regionalt centrerad produktion. Olja är ett klassiskt exempel på en sådan produktion. Utvecklingen inom livsmedelsförsörjningen i världen kan leda åt samma håll. Strävan efter en möjligast fri världshandel kan leda till att produktionen centreras till effektiva produktionsområden och ökning i handelsverksamheten. Om denna handelspolitiska utveckling lyckas skapar den ömsesidiga beroendeförhållanden med politiskt stabiliserande effekt. Å andra sidan kan utvecklingen även skapa politiska spänningar och därigenom hot mot världshandeln.

Nya störningar med bred inverkan förutsätter internationellt samarbete

Ekonomins strukturella utveckling och ökningen av ömsesidiga beroendeförhållanden medför ett nytt slags störningskänslighet i våra interna samhällsfunktioner. Störningarna i eldistributionen som inträffat på olika håll i världen är exempel på den breda inverkan av störningar i de tekniska systemen. Risker relaterade till administreringen av nätverk och logistiska system måste analyseras i forum med tillräcklig bredd.

Det moderna samhället står inför en mångfaldig uppsättning hot. Hoten sträcker sig från störningar i de tekniska systemen såsom ovan framställts till vidsträckta smittoepidemier. Denna utveckling ökar även utomstående intressenters förmåga att medvetet skada samhället inifrån, och skapar därmed förutsättningar för att utnyttja terror som ett politiskt verktyg.


Statstrådets säkerhetspolitiska redogörelse och strategin för tryggandet av samhällets livsviktiga funktioner

Beredskapen baserar sig på de hotbilder som framställts och formellt godkännts i dessa dokument. Därtill regleras försörjningsberedskapen av statsrådets beslut om försörjnings-beredskapens mål (2002).

Enligt statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse 2004 har det skett märkbara förändringar i hotbilderna och verksamhetsområdet. Fördjupandet av den europeiska ekonomiska integrationen och utvecklandet av EU:s gemensamma krishantering har på ett märkbart sätt inverkat på utvecklingen av vår säkerhetspolitiska omgivning. De säkerhetspolitiska hoten mot de för vår utrikeshandel nödvändiga havsförbindelser har minskat. Däremot har transporternas kriskänslighet ökat på andra vis. Sannolikheten för ett storskaligt anfall och krig har i Finlands fall minskat. De militära hoten har förändrats från ett storskaligt anfall till mindre akuta hotbilder, vari möjligheten av ett strategiskt anfall som en del av en större inernationell konflikt ingår. Ett strategiskt anfall är tidsmässigt kort, men det kan lamslå samhällets livsviktiga funktioner för en lång tid.

Hotet av terrorism ökar

I fråga om konsekvenser kan terrorism i värsta fall motsvara ett strategiskt anfall. Moderna, teknifierade och av gränsöverskridande nätverk beroende samhällen är i sådana sammanhang mer sårbara än någonsin. Behovet av beredskap gentemot nya hot mot den kritiska infrastrukturen har ökat. Detta innebär samtidigt att man allt mer måste förbereda sig på störnings- och specialsituationer under normalförhållanden, såsom fysisk och nätverksterror, olika brott mot informationssäkeheten, NBC- och andra hälsorelaterade hot, kriminalitet, miljöhot, okontrolerad illegal immigration.

Tilläggsinformation:
- Säkerhetspolitiska redogörelsen
- Strategi för tryggandet av Samhällets livsviktiga funktioner
- Statsrådets beslut om försörjningsberedskapens mål (350/2002)
- Arjen turvaa - sisäisen turvallisuuden ohjelma